Nu har jag gjort sista tentan för den här terminen och det här läsåret. SKÖNT!! Har ju dock en omtenta att göra i augusti och ett kort arbete ngn gång under sommarn men det skjuter vi på framtiden. Så nu när socialtentan är gjord är det inte mycket kvar i skolan, en vecka bara där det är en redovisning och sen är det härligt skoluppehåll!

Hundarna och deras träning har verkligen fått stå tillbaka senaste tiden när jag haft så mycket att göra. Sjukt dåligt samvete, blivit kortispromenader och knappt ngn träning alls. Men nu kan det snart bli ordentlig ändring på det! Har taggat till ordentligt i Kylies rallyträning och nu när Irja är uppflyttad så kan vi blicka framåt. Just det, har ju inte ens hunnit skriva om tävlingarna i helgen... Kylie debuterade och tyckte att domarna var helskumma, pallade inte miljön och flippade ordentligt. Vi fick 56 p. Irja blev godkänd! Tävlingsdag 2 agility. Thean och jag kom hem utan pinnar. Rätt surt. Hon hoppade balansen första loppet och jag slutade jobba vilket resulterade i ett askasst framförbyte och fel ingång i slalom. Hopploppet nollade vi med traktorsvängar. Gav typ 13 plac och det var färre än 50 i loppet så långt ifrån pinne. Trist för jag vet att vi kan så mycket bättre.

Rallydag 2: Irja blev godkänd! Tredje av tredje och resulterade i uppflytt! Var en väldigt vanlig Irjarunda. Hon gick konstant ngt steg efter mig men gjorde alla momenten rätt. Hade som vanligt lite svårt med stå så där gjorde jag om och fick en 10 back. 81 p och uppflytt och titel. Hennes första titel =) Borde ge mig på att söka både hennes och Theas titlar nu så det blir officiellt i namnet.
Kylie då. Jovars, hon började med att strimla selen. Jag laddade på nytt sätt (=ligg/sitt still så blir du matad med korv) vilket verkade funka bra för hon gick fin fot i uppvärmningen framför andra hundar. Så halva banan gick OK. dock nosade hon redan vid starten. Otroligt irriterande då hon aldrig nosar på träning. När det var ett par skyltar kvar orkade hon inte mentalt och flippade ur igen. Fokuserar ut i publiken och varken ser eller hör mig. Lite maktlös men jobbade allt jag kunde och vi tog oss ändå igenom banan. Men förvånandsvärda 83 poäng :O Så alltså fick även pluttgrisen ett godkänt resultat! Bägge dagarna fick hon väldigt få poängs avdrag på helheten så det visar ändå på att domarna kan se att hon vill men mentalt inte pallar ännu. Härligt. Ser fram emot att träna och kunna gå en snygg runda!

Agilitykurs

Åh, min fortsättningskurs i agility är sååå rolig! Både hundarna och deras mattar är kanonduktiga. På bara tre gånger har vi hunnit gå igenom framförbyten, bakombyte. blindbyten, trycka och dra i serpentin. Jisses vad det går undan! Idag gick det så pass bra att jag flera gånger fick peta i yttepyttesaker för att få till de absolut bästa vägarna. Riktigt kul att hålla kurs då!

Lagets debut

Igår var då debut med Theas lag. Vi har ju tävlat lag säsongen som varit också men med ny säsong så har vi nytt lag. Tyvärr blev det inte resultat att prata om, en 5e plac och en disk men bra jobbat ändå med tanke på att vi körde på tre då Maria inte kunde denna helg.

Jag hade som mål att nolla båda loppen, vi måste börja få till lite större säkerhet och spec efter ett så långt tävlingsuppehåll som vi har haft så är det viktigt att vi sätter loppen och börjar jobba upp formen inför SM. Och nollade gjorde vi men dock ngra missar från min sida.

http://www.youtube.com/watch?v=xJRUYaUr5tA&feature=player_detailpage

Valde fel vägval i framför allt hopploppet. Thea är lite traktor när det är blindbyten så det är en kass signalsignalering för henne vilket syns klart och tydligt både hindret innan staketet och sen i staketet. Dessutom en megasväng innan gula tunneln. Ja kasst var det helt klart från min sida! Men väldigt tydligt kvitto på vad vi behöver träna på. Trots de dåliga svängarna var vi mindre än 3 sekunder efter den hund som körde banan snabbast så så fasligt långt borta är vi faktiskt inte. Mer träning och påt igen på fredag då det är klass 3 i märsta. Det är samtidigt som landslagsuttagningarna så får se hur stort startfältet blir. Målet där är att ta en SM-pinne. Stora mål är bra mål.

Kylie hängde med som maskot och för att vänja sig vid tävlingsmiljön. Det gick ömsom bra och ömsom mindre bra, hon har svårt att vara tyst när jag kör och även ibland när det är andra roliga hundar på banan. Men på eftermiddagen kunde vi träna fot en liten bit ifrån (vi passade på när det var paus så inga hundar körde) och då kunde hon hålla fokus trots att andra hundar promenerade, och en massa människor överallt så det går sakta framåt. Det är faktiskt svårt för mig att inte träna agility med tjejen när vi är på klubbar eller hinder hemma men jag vill verkligen fokusera på rallyn nu till helgens debut. Och egentligen är hon inte helt helt klar att starta då det är svårt att hålla fokus med andra hundar nära men vi satsar ändå!

Här är en serpentinövning vi körde på kursen i måndags. En cool sak med just dra och trycka för hundar genom att byta arm är att man inte behöver lära dom hur det går till. Ingen inlärningsprocess utan de bara gör så automatiskt. Jag har hittills inte träffat en hund som behövt läras in en serpentin i alla fall. Det svåra är för förarna att lära sig hur det går till med att springa åt ett håll, byta arm fram och tillbaka och göra det i rätt timing så hunden svänger över hindret och varken innan, efter eller emellan de två hindrena. Dessutom måste man fortfarande springa så man inte hamnar ivägen och hunden då vägrar för att den inte har plats att hoppa. Alla kursarna fick till det med lite träning så det gick bra!

Jag tränade med Kylie innan kursen och gjorde då också övningen ovan. Men vi gjorde inte den röda utan den svarta och sen körde vi den baklänges. Vilket då blir röd 1a, sen svart 2-6 och sista röd 7a. Jag höll mig på bildens ovansida hinder 1-4 vilket gav lite annan handling som att trycka ut på hinder 2, och dra henne kraftigt för att ta rätt tunnelingång (svart 4a). Varierade också med att trycka runt hinder 5 efter tunneln (då det blev röd 5, 6). Hon var så jäkla lättsvängd så det var löjligt. Dessutom så svängde hon minsta möjliga så hon blev så grymt snabb att jag konstant var i vägen. Det blir en stor stor utmaning för oss, att jag ska hinna med henne. Det  var första gången vi körde serpentin och även på lite högre hinder och mig mitt i vägen rev hon inte utan löser situationerna snyggt. Min fina duktiga tjej!!

Börjar nästan bli lite nervis för lagtävlingen imorgon.... Ska bli så roligt att ställa mig i start med Thean igen. Åh vad jag har längtat!

Här är det fullt upp som vanligt så bloggen hinns inte riktigt med. Irja har fyllt 5 år. Tänk den lilla gosenallen jag fick hem när jag fyllt 16, jisses vad långt vi kommit sen dess. Hon är min klippa i mycket. Tänkte på allt det hon lärt mig under den här tiden. Förutom att upptäcka både agilityn och rallyn, klickerträningen med mig så har hon lärt mig enormt mycket om vardagslivet med hund, en hunds uppfostran bla. Jag härmar ofta hennes beteenden jäntemot andra hundar i den mån man kallar uppfostran. Vad jag tolererar och inte. Tex så tolererar jag absolut inte att en hund springer in i mig, knuffar mig eller är allmänt oförskämd efter att Irja klart och tydligt visar att hon INTE gillar att bli påsprungen. Oavsett anledning (tex mat, komma först till en boll, ut genom dörren etc) men jag kan istället tolerera att hundarna är lite på och livliga i sina försök att få igång mig/Elias/annan hund då det är något som i Irjas ögon är OK (till en viss gräns så klart). Ja, där har jag lärt mig hur mycket som helst! Sen att hon är min gammeltant redan gör ändå inte så mycket när jag har två andra galningar. Att Irja har sina busstunder lyser igenom när vi gör nya saker som går på nya ställen i skogen, då får hon flipp och busar järnet =) Grattis GammelBjörnen <3

Jag håller två kurser på kvällstid nu, en agility fortsättning och en rally grund med Sandra. Asroliga kurser och såååå duktiga kursare!! Lovade att lägga upp en av övningarna från agilitykursen i måndags som jag körde med Kylie innan kursen men har bara inte hunnit. Ska ordna det i helgen! Kylie var för övrigt helt grym! Första gången med serpentin och hon tar det så snyggt! Kan enkelt dra in henne precis när jag vill, både mellan hindrena och klassiska serpentiner. Hon slickade stöden och fick snygga korta vägar utan att bromsa. Vi övar flitigt på med "rak"sträckor med extern belöning vilket också går med stormsteg framåt. Nu tittar hon inte ens på mig - dock missar hon ibland ngt hinder men det går stadigt framåt. Däcket tar hon nu 9/10 trots en del strul vid inlärningen. Och till nästa helg debuterar vi i rally, får se hur det går med så mycket annat skoj att titta på, oklar i frontmomenten och oklar i "fot". Dock måste jag konstant påminna mig själv om att hon är LITEN! Inte konstigt att hon inte pallar koncentrera sig i rallyns "fot" efter att ha tittat på mig träna Thea i agility (Kylie tycker att agility nästan är i samma klass som får i intresse) 40 min plus störning med hundar som fortfarande tränar bredvid oss. Dumma, dumma mig som begär för mycket av min underbara unghund. I vardagen börjar hon bli lite mer slynglig vilket visar sig i kopplet och på inkallning. Så har backat tillbaka till att variera med sele och sen fokuserar jag på att inte släppa igenom ngn halv inkallning och testar hennes fokus genom att slänga in lite ligg här och där när hon är lös och leker.

Thea och jag har nytt lag för den här säsongen och vi debuterar nu på söndag i Söderköping. Megaskoj!! Har verkligen längtat efter agilitytävlingar. Senaste tävlingen var på mässan och Thea klarade ju inte mattan alls så egentligen kan man säga att senaste tävlingen var i höstas. Men nu med ny säsong så öser vi både i laget och individuellt. Vill verkligen kvala individuellt det här kvalåret! Så nu är det bokat tävlingar i antingen agility eller rally i princip varenda helg fram till SM. Vi har tränat på några banor med fokus på att nolla vilket vi lyckats med så det känns bra inför söndagen.

I övrigt är det plugg, plugg, plugg. Har 3 veckor kvar av skolan nu och det är inlämning, tenta och grupparbete och jag hoppas verkligen inte på några omtentor då jag inte vet hur jag skulle hinna med det mitt i allt med hundarna och jobb. Kul är det iaf att ha mycket att göra även om det blir lite flåsigt ibland. Men ikväll blir det vila och mys då jag får besök från Västerås =)

Rallydebut och agilitytänk

Igår var det rallydebut för mig. Ja, för Irja också. Irja fick bli min fört ut att testa denna sport på riktigt på tävling. Kul var det och jag kunde inte sluta med att konstant jämföra med agilityn. En hel del är annorlunda men stämningen och det trevliga folket är precis likadant! En del är bättre och en del är sämre (i mina ögon) men det mesta är annorlunda pga det inte går att göra på annat sätt. Tex KAN inte agilityn ha lägsta klassen i koppel (vilket jag gillar i rallyn då man kan tävla utan rädslan att hunden springer iväg) - det går ju inte att köra agilityhinder i fart med ett koppel, säger sig självt. Och tvärtom går det ju enkelt att veta vilket resultat man har efter ett agilitylopp, man vet ju vägarna man tog och dyl plus att speakern säger tiden. I rally får man ju vänta tills hela klassen är klar innan man får veta sitt resultat vilket gör att dagen blir betydligt längre om man tror att man iaf gjorde en hyffsad runda jämfört med agility där man kan dra hem direkt om man har 10 fel i klass 3.

Jaja, nog med jämförelser. Nu till vår del av tävlingen. Hade alltså bara med mig Irja då jag kände att jag ville fokusera på tävlingen och hur saker går till eftersom att jag inte är helt bekant med anmälan, banvandring och annat smått och gott. Vi startade och banan kändes bra, för vår del var den både bra och dålig personligen. Irja är ju tio miljoner ggr bättre på de skyltar som i hennes ögon betyder något (att gå vid sidan är enligt damen INTE ett moment) och då banan innehöll mest sådana moment var jag lite nervös. Nervös för övrigt...jisses vad jag nerverna gick fram och tillbaka under dagen. Jag som aldrig blir nervös utan snarare tycker att går det åt skogen så gör det. Aldrig problem att tävla eller att göra saker när andra tittar på. Den enda gång jag minns att jag blivit riktigt nervös i hundsammanhang var när jag skulle tävla Thea i min första klass 3 tävling. Aldrig tävlat klass 2 och endast ett par klass 1 innan plus att jag visste att Rikard var där och kikade. Sen dess har jag nog inte varit nervös på riktigt. Jobbig känsla! Men det gick ju bra. Vi kom runt på hela 85 poäng. Mitt mål var bara att komma runt utan disk eller minuspoäng (sjukt låg ribba) och att bonus var att bli godkänd vilket är 70 p. Men vi hade ju hela 15 poängs marginal! Hon nosade på skyltarna två ggr vilket inte är konstigt då hon inte sett många sådana i sitt liv så det tror jag försvinner av sig själv ju mer vi tränar och tävlar. Sen fick vi ett par bris (bristande kontakt) och ngra sk (sträckt koppel) och jag var förvånad över att vi kom runt utan fler. Irja tycker som jag sa nyss att bara gå vid sidan i ett vardagsfot (Irja har ju inget tävlingsmässigt fot alls men kallar det fot för att man ska fatta vad jag menar) är bara transportsträcka till nästa moment. Därför hamnar hon ofta efter och segar sig fram vilket hände ett par ggr på tävlingen. Men hon var faktiskt aldrig ur position så sk:na får jag ta på mig helt. Borde ha gett henne längre koppel så hade vi undvikit de avdragen. Sen fick vi ett par poängs avdrag på helheten som jag tror beror på hennes stundtals bristande kontakt. Alltså får vi träna på att gå fot helt enkelt. Får vi till det så tror jag inte att vi behöver oroa oss för resten i nybörjarklass. Till och med vår svåraste skylt "sitt, stå" var med och hon tog den finfint! Kul med tanke på att jag verkligen slitit med både henne och Kylie för att lära dom just "stå". 

Så vi fick ett godkänt resultat vilket är som en uppflyttningspinne i agilityn. 2 till så kan vi flytta upp oss sen :D *Hej tävlingsdjävul XD *

Sen har jag klurat en hel del på agilityn för Kylies del. Har verkligen tänkt och tänkt på vad jag vill ha och hur jag ska få fram det. Vet sen tidigare att jag vill ha muntliga svängkommandon för höger och vänster, vet också att jag vill att hon ska kunna skilja på hinder baserat på ordet (inte alla hinder med tunnel, balans, gunga, klättra, slalom och hopp iaf). Thea kan skilja på tunnel/balans och tunnel/klättra. Sjukt användbart då det blir vanligare och vanligare med tunnlar under klätterhindrena. Hon har inget höger/vänster och även om hon är i small och man hinner med på ett annat sätt då så har det funnits flera tävlingar där jag verkligen hade blivit hjälpt av muntliga svängar så det ska vi få till. Klurandet som jag har haft svårare med har varit vilka kf-betenden och vilken slalominlärningsmetod jag vill ha med Kylie. Thea har 2 på 2 av och hon kunde redan slalom som grund när jag fick henne då där har jag inte behövt fundera. Med Kylie funderade jag ett tag på running men kom fram till att det dels är en för svår metod för mig då jag skulle göra fel hälften av tiden = kass inlärning plus att det ger nackdelar i svängar efter hindret som tar ut fördelarna i snabbhet. Med 2 på 2 av kan man få till snabba kontaktfält också om man släpper dom tidigt, jag vet exakt hur jag ska träna in det och därför ger det mig mycket mer i träning plus säkrare kf. Slalomen har varit en betydligt svårare nöt att knäcka. Irja lärde sig av godismetoden och Thea kunde som sagt redan. Har funderat ett tag på 2x2 men jag tror som med running att jag skulle vara för otajmad i inlärningen och därmed pajja/försena hela alltet massor så den gick bort. Så godis eller bågar. Gillar verkligen inte godismetoden då jag ogillar att låta hundarna följa godis. Vill låta dom jobba själva! Jag tror att hundarna inte greppar hur slalom ska göras om dom bara följer godis. Dessutom så blir du som förare tvingad i din position. Du kan inte gå framför eller bakom då hunden länge behöver dig bredvid. Så då återstod bågar. Där har problemet varit att jag inte känner många som kört med metoden och att jag inte vetat hur metoden går till i detalj. Inte heller hur stegringarna ska ske. Men sen visade det sig att Pernilla kör bågar med Penny och kunde förklara metoden i detalj för mig. Så bågar blir det! Det jag gillar allra mest är att jag kan variera handlingen hur mycket jag vill redan från start och det tror jag är en stor stor vinst i sig! Kruxet blir ju att ta bort bågarna men jag tror att det inte tar så mycket tid jämfört med att lära in slalom på annat sätt så det här tror jag är ett riktigt tidsvinnande koncept! Jobbiga är att behöva ta med bågarna så fort jag ska träna men jag har ju ett par pinnar här hemma så en tur till rusta så har jag ett  fullt slalom på tomten sen vilket räcker bra ett tag framåt.

Grattis!

Idag är det Kylies första stora dag, det är nämligen hennes första födelsedag! Grattis till mattes järtegull, gris, "lillskrutt", buse och galenpanna. Nu är hon officiellt inte valp längre. Iof säger man ju att valptiden är över vid 6-7 månader men ja, nu är det officiellt iaf. Dock får hon nog dras med den benämningen ett tag till. Kallar henne inget annat än Kylie (hon fick kortvarigt smeknamnet "Kajlan" när hon var på semester hos Cilla) men när vi pratar OM henne här hemma så får hon ofta heta valpen. Exempel: Jag: Titta vad söt hon är! Elias: Vem då? Jag: Valpen!

Så även om hon fyllt hela 1 så är hon fortfarande min valp och "mattes buse". Tycker fortfarande att hon är helt underbar hund. Finns så mycket jag gör med Kylie som jag inte gör med de andra av den enkla anledningen att de inte tycker att det är speciellt roligt. Som eftermiddagens lek där vi båda ligger i sängen och jag kastar en tennisboll som Kylie ibland lyckas fånga och ibland studsar iväg. Studsar den (tillbaka mot mig) så ligger hon kvar och väntar på ett nytt kast och om hon fångar så trycker hon den i min hand tills jag säger tack. Ingen bollstress, ingen hets. Bara en mysig och enkel lek. De andra två tycker att en boll ska springas efter, eller åtminstånde ska den fara iväg en bit för att vara kul. Men Kylie kan jag belöna ett beteende genom att direkt ge henne bollen och hon kan nöjt tugga ett par ggr och det tycker jag är ballt. Alla sätt vi kan leka och busa som belöning som de andra knappt skulle titta åt och ännu mindre utföra ett beteende för. Sen att hon dessutom är gosig och vill gärna ligga nära gör det hela bara bättre.

Ikväll firar vi födelsedagen på klubben med både agility och rallyträning. Hon har inte varit så mycket på klubben när det varit fler än ett par andra hundar där, ikväll blir det nog full klubb så blir spännande att se hur hon klarar all störning. Antagligen kan det bli lite pipigt, blir det ibland när jag tränar ngn av de andra. Speciellt i agilityn där hon tränar och tycker att det är tokballt. Då vill hon verkligen köra själv! Vi har tränat med Pernilla och Annelie och även om Kylie är intresserad och gärna skulle busa om hon fick så bryr hon sig inte speciellt om vad dom gör utan har full fokus på mig! Hon kan ligga stilla och (oftast) tyst när jag kör Thea i full fart så duktig är hon även om hon ibland tkr det är för trist. Så ikväll kör vi lite enkla saker, bara för att se hur hon pallar träna i miljön men många hundar.

Så Hipp Hipp Hurra för min lilla älsklings BC

Tunnelpreminär

Imorse tvingade jag med Elias till klubben då alla människor jag försökte nå märkligt nog var upptagna och inte alls hade tid att träna med mig. Jag behövde ha med någon annan då jag ville lära Kylie tunnel. Hon kan redan hopphinder något sånär så det kan vi träna själva. Men tunneln är så jäääkla svårt att träna in själv och därför tvingade jag som sagt med Elias dit. Måttligt road var han får jag väl säga men han blir ganska busig när vi väl är igång ;)

Tunnel var alltså på schemat med målet att hon skulle lära sig så pass att vi kan träna vidare utan hjälp. 3 försök tror jag det tog innan hon kunde gå själv mot matskål. Grym brud jag har va?! Så då började vi blanda lite handling. Skickade mot matskål/leksak. Skickade och kastade leksak. Kallade in på olika avstånd. Testade att hon stod fast i starten. Flygande start ("mycket svårare att träffa tunneln när vi springer samtidigt matte - du är så rolig att springa med så jag bara glömmer bort tunneln" - Kylie) och även lite svängar efter tunneln. Körde också på bägge sidorna och tog tunneln åt båda hållen. Vad jag verkligen verkligen vill med Kylie är att INTE fastna i ett mönster i handlingen. Ni vet den där klassiska: det går alltid bättre när jag är på vänster sida. Eller liknande. Man fastnar ändå alltid i träningsplatåer förr eller senare och därför vore det trevligt att undvika en del av dem genom att variera sig massor i handlingen redan från början. Hon stör sig inte då allt ändå är nytt.

Vi var totalt på klubben 30 min med uppvärmning och avgång så det blev ett väldigt kort pass vilket var målet. Kort och intensivt men rätt! Nu på kvällen mötte vi upp Gunilla för ytterliggare ett pass och då bytte vi tunnel för att inte bara fokusera på en. Dessutom länkade vi ihop hopphinder (på smallhöjd) och tunnel efter. Gunilla filmade en gång men det blev med min kassa mobil så filmen är tokigt suddig. Kan inte visa den här men länkar iaf till den på facebook.

http://www.facebook.com/video/video.php?v=10150717150470306

Hon är redan nu ganska snabb i tunnlarna. Betydligt snabbare än över hindrena. Tror att det har att göra med att hon förstått vad man ska göra med tunneln. Igenom och igenom fort för att så snabbt som möjligt få tag i belöningen. Går bara att springa åt ett håll, rakt fram och sånt. Hon är ju väldigt klickerklok och här blir tänket lite liknande. Oavsett vad matte gör ska hon göra samma sak vilket gör att det är enkelt att förstå. Hindrena är klurigare. Jag gissar att hon hittills inte ser dom som något specifikt utan mer som något att ta sig över bara. Som en vattenpöl typ. Lättare att ta sig igenom än att gå runt men lägger ingen vikt vid det. Därför går det inte heller så fort. Om man inte ska runda ett hinderstöd för då jäklar lägger hon i en växel - det kommer från vår handling runt träd. Men det kommer ge sig. Vi har ju precis börjat och vi har ingen brådska! Tempot kommer när hon vet vad hon ska göra och det känns bra!

Något som känns mindre bra är min kondis. Thea fick köra lite enkla grejer för att få komma igång lite och jag kan ju knappt andas efter två korta varv. Såhär kan vi inte ha det! Ska jag kunna göra bra ifrån mig på sm och på årets tävlingar och nå målet att komma till sm individuellt så måste jag ju för fasen kunna köra en bana utan att dö av syrebrist. Och på träning är det en fördel ifall man kan köra flera varv innan benen skakar av ansträngningen... Så där fick jag ny motivation till att ge mig ut i springskorna

Ingen tävling idag

Ibland blir det inte riktigt som det var tänkt. Det var ju tänkt att jag och Irja skulle debutera i rally idag. Men jag kände inte för att åka hemifrån klockan 5 och köra själv till Fagersta, inte efter gårdagens träningspass som nog var det sämsta i historien! Satte upp skyltar jag lånat av Sandra på tomten och körde ett enkelt pass med 7 skyltar bara. Irja lyssnade inte mycket alls och varken satte sig eller la sig på kommando. Efter en stund lessnade hon och brydde sig flaska om vad jag ville trots att jag hade godis i handen. Då tröttnade jag också.

Kylie fick köra en vända och hon var också borta mentalt. Då började jag på allvar fundera vad som var fel. Bägge gick fint i torsdags och det här var ingen skillnad annat än att vi var hemma jämfört med klubben. Inte ens med bästa belöningen (kamp med pinne) fungerade någonting utom att typ gå halvkasst fot. Blir det fel med två hundar samtidigt så är det ju uppenbart att gemensamma nämnare är jag men jag kunde inte komma på vad det var. Gjorde mig lätt irriterad och grinig på mig själv och faktiskt även på tjejerna då jag gjorde allt som i torsdags. Jag testade att byta ställe på tomten ifall det var troll i ngt och då gick det helt okej. Lagom till att jag var tvungen att sluta för att hinna till sollentuna i tid kom jag på vad felet kunde vara. Lera, blöt mark och gegga... Klubben var också blöt i torsdags men inte alls som tomten där det läckte in i mina skor. Lera dessutom efter att ha gått samma skylt tre försök. För när vi bytte ställe till stenlagda gången så gick ju sitt kanon - ligg var fortfarande sådär men de la sig iaf vilket var mer än tidigare.

Det var faktiskt när jag tröttnat riktigt och lät Thea köra en vända som jag kom på det. Hon vill ju inte beblanda sig med väta, inte ligga på gegga eller gå i vattenpölar och när hon halvla sig så tyckte jag det var ok för det var ju så geggigt. Och så gick ljuset upp. Jäkla dumbrud liksom! Varför inte träna på uppfarten där det är asfalterat och torrt liksom??

Oavsett så kände jag inte för att åka så långt och tidigt för en tävling med det frustrerande passet och känslan med oss för varken min egen eller Irjas del. Alltså blir det en hemma dag och så kör vi såklart ett nytt pass, denna gång där det är torrt och ser om det fungerar bättre då.

Träning på klubben

Hade bett Sandra om en privatträning för mig och Irja inför tävlingen på söndag. Gullig som hon är ställer hon självklart upp. Vi möts och knatar runt klubben först som uppvärmning, Kylie busar en del med (läs runt) Assar. Sen satte Sandra upp 5 skyltar och jag och Irja kör ett varv. Sen får Kylie köra ett varv. Nya skyltar och de får varsitt varv till. Thea hejar på från sidan. Sen får Thea köra lite slalom med mycket utmanande i ingångarna och distans. Körde också lite extrema bakombyten vilket gick platt pannkaka men det är inte konstigt när vi typ inte kört sen mässan i januari.

Efter det fick Kylie testa på lite hinderstöd för andra gången i sitt liv. Första var igår. Vi körde två hinder efter varandra där jag la ner bommarna på marken. Vi körde inkallande plus framförbyten mellan dom. Hon har toksnäva svängar och väldigt fin stabilitet i starterna trots att jag verkligen testade henne att röra sig så står hon blickstilla till sitt "okej". Farten är inte så hög än vilket jag inte heller väntat mig då det är nytt. Bäst fart hade hon i själva bytena när hon rundar hinderstödet på väg tillbaka mot mig. Då gasade hon på. Det påminner väl om träningen runt träd och stolpar som vi gjort tidigare. Att köra framåt mellan hinder säger ju henne inget än så länge så inte konstigt om det var i ett lite avvaktande tempo. Sandras kommentar var väldigt beskrivande "Vad det syns att hon tycker det är roligt! Syns på öronen, svansen och hela hon!" Sandra tror även att det smittar av sig då det märks att jag tycker att det är roligt. Jag kan inte annat än att hålla med! Vi avslutade passet med att knata runt igen så hundarna fick gå av sig ordentligt. Vi skyndar långsamt och har inga snabba planer på agilityn utan fokuserar på rallyn och tar agilityn lite sakta där emellan

Är så nöjd med dagens träning! Alla fick sin bit och alla var duktiga. Finns massor att träna på såklart! I Irjas fall är det främst skällandet som kommit tillbaka nu när vi inte kunnat åka till klubben och träna på så länge. Thea behöver få komma igång igen i allmänhet innan jag kan säga vad vi specifikt ska träna på. Kylie var duktig i både att ligga stilla lös när de andra körde. Reste sig ngn gång och när Irja skällde som mest pep hon lite men ändå så duktig (vår månad långa isolering har förstört en del då vi inte fått ngn större störning av annan hund eller att vara på ngn klubb) för att vara så länge sen vi tränade ordentligt utanför tomten. Rallyn klarade hon också bra. Tom front-momenten som vi inte tränat alls kunde hon följa handen in i. Sen fixade hon agilityn fint också runt hundrena! Åh hon är så underbar min lilla skrutt, ja alla tre är! Men ändå så kul att träna från början med en hund som verkligen gör allt bara för att vi har så roligt ihop! Mest nöjd med hela alltet är jag nog med "stå" som både Kylie och Irja satte. Både rörde ngn tass men de ställde sig upp på bara kommandot och det är så härligt att se sådana resultat när man lagt ner mycket tid och träning för att få till det.

Svävar på små rosa moln även om ingen hund satte allt den tränade på klockrent så var det så härligt att vara på klubben och busa och träna. Kul att ha med Sandra där också som bara berömmer oavsett hur det går - självförtroendesboost liksom :P Sen är det så kul att se hur trötta de blir. Speciellt Kylie som har legat och sovit nästan oavbrutet hela eftermiddan och kvällen. Tyckte hon var lite ofokuserad och olydig på kvällsprommisen tills jag insåg att hon fortfarande är trött och är man slut i huvudet orkar man inte lyssna. När vi kom in gick hon och la sig på en gång och har sovit sedan dess <3